Give and take
Jag har kommit fram till att det finns människor som man är vän med som bara tar ens energi, som alltid är sura och aldrig nöjda med någonting. Det finns människor som alltid hittar något att reta sig på hos mig och ser till att jag får veta det också. På nåt sätt känns det som om hon alltid trycker ner mig och skrattar mig rakt upp i ansiktet, som om jag inte är värd lika mycket som henne. Kanske är det alltid mitt fel? Vad vet jag, men det känns inte som om det alltid kan vara jag som ställer till allt..eller? Nu har jag iaf sagt stopp, jag orkar inte med det mer. Vill inte ha vänner som får mig att känna mig nedtryckt. Vill vara runt folk som tycker om mig, får mig att bli glad och som jag känner mig trygg med. Har äntligen hittat en sån grupp människor. :) De ger mig energi. Jag blir glad, sprallig och kan vara mig själv. Så ska det vara. Så bör det vara. Ibland tar det bara lite tid att inse sånt..
För övrigt är allt bara bra. Mitt humör är väldigt mycket på topp hela tiden faktiskt. Brukar vanligtvis analysera allt in i minsta detalj, men den här gången känns så mycket så väldigt bra..Det är bäst att låta saker utvecklas i sin egen takt..Tiden får helt enkelt utvisa vad som kommer att ske.
Bara det senaste året har jag blivit så fruktansvärt kräsen. Det är jobbigt. Inte ofta händer det att folk lever upp till de förväntningar man har. Höga förväntningar är inte nyttigt. Som sagt, jag har bestämt mig för att lägga allt sånt åt sidan och bara vara glad och ta dagen som den kommer. Det känns ju så himla bra nu liksom vill inte vara en idiot och förstöra nåt..
Så mysig och go, väldigt söt och charmig. Han finns i mina tankar just nu..Kan inte hjälpa det, men jag tror jag faller för honom..hur kan jag låta bli? Och vad skulle jag ha för anledning att låta bli? Jag känner mig lycklig, betydligt lyckligare än på mycket länge..Skulle så gärna ha honom här just nu och bara kramas med honom :)
Varför är jag egentligen så tyst? Det är inte alls likt mig..Det smittar av sig och gör mig kanske till och med lite nervös..är inte van vid tystnad..eller vet åtminstone inte vad den betyder. Är det bra eller dåligt? Vilka tankar gömmer sig bakom tystnaden?
Hur som helst så måste jag gå nu, ska skriva "Den demokratiska ledaren" och sen dra iväg till Matteusskolan och ha gympa med de små söta 4-10 åringarna i två timmar :) I'll be back around 19.30 :) Ikväll har jag ju min iPod med mig när jag vandrar hem, då känns mörkret inte lika påträngande..
Ikväll är det förresten mitt kära O.C som gäller..Oboy som jag längtar! Det enda tv-program jag följer! :)
Nej, nu måste jag byta om..ska vandra iväg om tio minuter..
Hoppas mormor kommer på fredag, vore såå kul att träffa henne! Sen skulle hon ta med sig massa god mat också..Min mormor är världens bästa kock, absolut :) Så jag får äta upp massa grejs i kylen tills dess :P Have a nice evening!
----
Det blev visst inte så mycket gympa idag..Jag var där men vände lika snabbt..Det skulle visst vara jättelite barn idag p.g.a lovet och de andra "fröknarna" frågade mig om jag hellre ville hem och plugga..Ni kan ju bara gissa vad jag svarade :P Så nu ska ja skriva färdigt loggen om den demokratiska ledaren och sen läsa lite ur den där otroligt roliga boken..
-----
Oj vad jag saknar honom..såå söt så!
För övrigt är allt bara bra. Mitt humör är väldigt mycket på topp hela tiden faktiskt. Brukar vanligtvis analysera allt in i minsta detalj, men den här gången känns så mycket så väldigt bra..Det är bäst att låta saker utvecklas i sin egen takt..Tiden får helt enkelt utvisa vad som kommer att ske.
Bara det senaste året har jag blivit så fruktansvärt kräsen. Det är jobbigt. Inte ofta händer det att folk lever upp till de förväntningar man har. Höga förväntningar är inte nyttigt. Som sagt, jag har bestämt mig för att lägga allt sånt åt sidan och bara vara glad och ta dagen som den kommer. Det känns ju så himla bra nu liksom vill inte vara en idiot och förstöra nåt..
Så mysig och go, väldigt söt och charmig. Han finns i mina tankar just nu..Kan inte hjälpa det, men jag tror jag faller för honom..hur kan jag låta bli? Och vad skulle jag ha för anledning att låta bli? Jag känner mig lycklig, betydligt lyckligare än på mycket länge..Skulle så gärna ha honom här just nu och bara kramas med honom :)
Varför är jag egentligen så tyst? Det är inte alls likt mig..Det smittar av sig och gör mig kanske till och med lite nervös..är inte van vid tystnad..eller vet åtminstone inte vad den betyder. Är det bra eller dåligt? Vilka tankar gömmer sig bakom tystnaden?
Hur som helst så måste jag gå nu, ska skriva "Den demokratiska ledaren" och sen dra iväg till Matteusskolan och ha gympa med de små söta 4-10 åringarna i två timmar :) I'll be back around 19.30 :) Ikväll har jag ju min iPod med mig när jag vandrar hem, då känns mörkret inte lika påträngande..
Ikväll är det förresten mitt kära O.C som gäller..Oboy som jag längtar! Det enda tv-program jag följer! :)
Nej, nu måste jag byta om..ska vandra iväg om tio minuter..
Hoppas mormor kommer på fredag, vore såå kul att träffa henne! Sen skulle hon ta med sig massa god mat också..Min mormor är världens bästa kock, absolut :) Så jag får äta upp massa grejs i kylen tills dess :P Have a nice evening!
----
Det blev visst inte så mycket gympa idag..Jag var där men vände lika snabbt..Det skulle visst vara jättelite barn idag p.g.a lovet och de andra "fröknarna" frågade mig om jag hellre ville hem och plugga..Ni kan ju bara gissa vad jag svarade :P Så nu ska ja skriva färdigt loggen om den demokratiska ledaren och sen läsa lite ur den där otroligt roliga boken..
-----
Oj vad jag saknar honom..såå söt så!
Kommentarer
Trackback