Längtat och längtat
Här har jag gått å längtat, å väntat å hoppats. Vad hände nu? Koncentrationen bara försvann..Allt blev bara omvänt på en sekund. Nu har jag inte lust med nåt alls..Bläää på mig! Varför måste jag sakna så mycket? Kan det inte räcka med bara liiiite? Så att jag kan stå ut några dagar utan honom iaf? Eller så att jag kan plugga utan att komma på mig själv med att tänka på Teo istället för på det jag ska tänka på..Det går inte..gaaah!
Tänkte fråga förut om jag fick ha sällskap inatt kanske, men det blev inte heller av..faan..så typiskt av mig. Egentligen är jag väl bäst i min ensamhet. Jag känner mig bara så hopplös annars. Saknar, längtar, vill ha. Jag blir så larvig när jag tycker om någon mycket..Vill bara ha den personen nära mig, träffas, prata, mest hela tiden. Ett dygn har jag längtat efter att få prata lite med honom..Som jag har saknat..hur långt är ett dygn egentligen? Fan vad larvig jag är!
Nu är det bra att skylla på läxorna antar jag. Gillar inte att känna mig underlägsen eller undanskyfflad. Det händer nog allt för ofta egentligen. Min uppfattning av världen och hur folk tänker måste vara helt messed up!
Här sitter jag, hopplöst förälskad och bara önskar att jag kunde få prata med honom, det enda jag egentligen vill just nu..
Nu ska jag väl gå tillbaka till min idiotuppgift..kanske tända några ljus för att komma i stämning igen.
Jens åkte äntligen ut igår...!
Fan, nu vill jag inte ens plugga längre..skulle inte ha satt mig här.
Nej, jag behöver några vackra ljus, för nu är jag på tråkigt humör. Ljus är det bästa jag kan få just nu..
Ska lägga in mina kläder i garderoben, då får ja nåt å göra iaf..Bryan Adams blir det också..Ska tänka på Bryan Adams..perfekt lösning!
Förresten, jag älskar min syrra! God damn it! Hon är det bästa som finns! Vad i hela friden skulle jag ta mig till utan henne? Jag vet verkligen inte vad jag skulle göra! Om något någonsin hände henne skulle jag inte längre vilja leva..Hon är en så stor del av mig och vi står varann så nära, och närmre blir det hela tiden. Älskar henne, hon är verkligen ljuset i mitt liv!!!
Tänkte fråga förut om jag fick ha sällskap inatt kanske, men det blev inte heller av..faan..så typiskt av mig. Egentligen är jag väl bäst i min ensamhet. Jag känner mig bara så hopplös annars. Saknar, längtar, vill ha. Jag blir så larvig när jag tycker om någon mycket..Vill bara ha den personen nära mig, träffas, prata, mest hela tiden. Ett dygn har jag längtat efter att få prata lite med honom..Som jag har saknat..hur långt är ett dygn egentligen? Fan vad larvig jag är!
Nu är det bra att skylla på läxorna antar jag. Gillar inte att känna mig underlägsen eller undanskyfflad. Det händer nog allt för ofta egentligen. Min uppfattning av världen och hur folk tänker måste vara helt messed up!
Här sitter jag, hopplöst förälskad och bara önskar att jag kunde få prata med honom, det enda jag egentligen vill just nu..
Nu ska jag väl gå tillbaka till min idiotuppgift..kanske tända några ljus för att komma i stämning igen.
Jens åkte äntligen ut igår...!
Fan, nu vill jag inte ens plugga längre..skulle inte ha satt mig här.
Nej, jag behöver några vackra ljus, för nu är jag på tråkigt humör. Ljus är det bästa jag kan få just nu..
Ska lägga in mina kläder i garderoben, då får ja nåt å göra iaf..Bryan Adams blir det också..Ska tänka på Bryan Adams..perfekt lösning!
Förresten, jag älskar min syrra! God damn it! Hon är det bästa som finns! Vad i hela friden skulle jag ta mig till utan henne? Jag vet verkligen inte vad jag skulle göra! Om något någonsin hände henne skulle jag inte längre vilja leva..Hon är en så stor del av mig och vi står varann så nära, och närmre blir det hela tiden. Älskar henne, hon är verkligen ljuset i mitt liv!!!
Kommentarer
Trackback